Förberedelser inför 2026

USA fyller 250 år nästa år, det är uppenbart här I Washington D.C. I går handlade det om utbyggnad på museet, i dag om stora förändringar kring Lincoln Memorial. Man ska bygga in trapporna upp till statyn, på något sätt (vilket säkert gör det lite mer tillgängligt för alla), så man kan väl säga att vi hade tur, för det bör bli ganska stora avstängningar under bygget.

I dag tog vi tunnelbanan till Foggy Bottoms och gick söderut, så hamnade vi perfekt hos Lincoln.

Vi såg också byggnadsarbeten kring en ny memorial, en kring Desert Storm och Desert Shield.

Kuwait är en stor bidragsgivare står det när man läser lite mer om arbetet och det kan man kanske förstå.

Vi besökte Vietnam Memorial och Korea memorial, sedan duckade vi för vattenspridare på vår väg mot WW II Memorial. De två i sällskapet som arbetar på Tekniska förvaltningen hade åsikter om tid och plats för denna vattning.

När vi kom till andra världskrigets minnesplats så fick vi veta av en vakt att det pågick en minnesceremoni och att vi var välkomna att gå runt och titta på det hela, men att monumentet skulle vara stängt tills ceremonin var över runt 12. DÅ kom jag på att det var 80 år sedan USA och Japan skrev på fredsavtalet (det HADE nämnts på nyheterna), så här kom vi precis förbi när återstående veteraner var på plats och de var inte många, men vem kan begära det? Och jag reflekterar återigen att det andra världskriget hade två slutdatum, beroende på om man var europe eller amerikan.

Vill du själv se? Det fanns gott om mediebevakning där, här är en av dem. Om du trycker på länken så får du ta bakåtpil för att komma tillbaks hit. Här är länken till filmen som jag gissar innehåller hela företällningen: https://m.youtube.com/watch?v=ufREvlwvFcc Bortse i så fall från Youtubes reklam som också kommer på köpet. Vi kom dit en stund före det att nationalsången spelas.

Vi gick sedan längs Constitution Avenue, på norra sidan av The Mall och gick in i konstträdgården. Där höll de också på med förbättringar och det roliga huset som ser ut att flyta runt när man passerar det, hade stängsel förbi kortsidan eftersom de renoverade gångvägen. Illusionen blev därför inte ”wow” utan mer ”oj”. Men det är ändå coolt.

Vi åt lunch i caféet vid konstträdgården, och när vi ätit klart passade vi på att gå över gatan, in till National Archives, där Declaration of Independence finns, liksom the Constitution. Fri entré, inga köer. Där inne pågick också en fotoutställning, som dokumenterade gruvarbetare liv och leverne under 1940-talet.

Vill bara påpeka att när vi åt lunch så var det så rikliga portioner att det tydde på klass, och när servetterna också var av så god kvalitet så måste jag givetvis undersöka toalettpappret också. Det kan ha varit bästa kvaliteten hittills, utanför Skandinavien.

Sedan gick vi till Capitolium, tog rundan till framsidan och såg demonstranter, från ensamma aktivister till en större grupp. Jag vet inte vad de var emot, försökte bara se ut som den turist jag är. Kongressen kom tillbaks i arbete i dag, enligt nyheterna, så kanske hade demonstranterna också haft sommarlov tills i dag.

På väg till tunnelbanan frågade en tjej mig på svenska om jag är från Skåne, och eftersom det står så på ryggsäcken, så nekade jag inte till det. Jag hann dock inte fråga om hon var svenska, för hon försvann in i ett ombyggnad ett halvt kvarter från vår tunnelbanestation. Hon hade en accent som antingen tydde på långvarigt boende här, eller svenska som andraspråk.

Vi åkte tillbaks till hotellet, pausade en liten stund, åkte sedan till två thriftstores i samhället vi befinner oss i (Church Falls) och satte sedan GPS:en på Walmart. Låt oss säga att hon pekade fel igen, och i kombo med rusningstrafik och Kristinas oförmåga att kasta sig in framför andra bilister i tät trafik, så fick Peter uppleva en stund där Berglunds höjde sina röster lite. Efter en timme med tät trafik hade vi klarat oss från vägtullar, krockar och hade faktiskt hittat ett Walmart, men bara efter att ha passerat en gated community och fått göra en u-sväng där inne…

Det kändes som sista chansen till shopping, så Peter köpte sig en ny carry on väska och jag handlade kakor… Man får prioritera…

I morgon tänker vi oss lite frimureri igen. På återhörande!